Handbok i att rita banor

Hur gör man en bra bana för randonnée? Här finns några tips om hur man ritar banor. De är delvis baserade på Audax UK Organiser's Handbook.

Typer av lopp

Det finns olika typer av lopp inom randonnée. De vanligaste är Brevets du Randonneurs Mondiaux, sanktionerade av Audax Club Parisienne. De kan vara 200, 300, 400, 600 eller 1000 km långa. De har fasta tidsgränser för målgång, men bara rekommenderade tidsgränser för kontroller mellan start och mål. Loppen kan vara något längre än dessa avstånd - högst 5% för långt är en rimlig gräns - men deltagare får ingen extra tid för extra avstånd. Tidsgränser och andra regler finns under Rules for rider 2024 från ACP.

Långa lopp är vanligen sanktionerade av Randonneurs Mondiaux, och kan ha valfri längd om de är minst 1200 km. De har också fasta tidsgränser för mångång baserat på distans, med möjlighet till något längre tid om loppet har mycket backar. Arrangörer kan välja om de vill ha obligatoriska eller rekommenderade tidsgränser för kontroller mellan start och mål. Tidsgränser och andra regler finns under LRM Event Regulations 2023 från LRM.

Det går också att göra mer informella turer, som populaire (körs på visst datum) eller permanenter (kan köras på egen hand av cyklister valfritt datum). Där kan man som arrangör själv sätta tidsgränser och distanser. För populaire är det vanligt att ha distans under 200 km, och lägre eller ingen deltagaravgift.

Bra egenskaper för en bana

En bana måste följa reglerna från ACP / LRM för att bli sanktionerad. Utöver det är det bra om din bana går på vägar med låga mängder biltrafik och är lätt att navigera längs med. Fina landskap, trevliga ställen för paus och kanske några utmanande backar är så klart också bra.

En bana bör fungera för olika typer av deltagare. Det innebär att man bör undvika vägar där till exempel grindar eller bommar hindrar den som inte kan lyfta sin cykel, eller sträckor som är så smala att bara tvåhjuliga cyklar kan framföras. Färjor som bara snabbare deltagare hinner med är också bra att undvika.

Olika deltagare kan sen ha olika preferenser om vad som är en bra bana, till exempel hur mycket man tål att cykla i blandtrafik eller vad man tycker om grusvägar. Oavsett detta går det utmärkt att göra banor som till exempel mest går på grus, bara du är tydlig i beskrivning eller titel om vad turen innebär.

Former på bana

En bana kan ha många former, men grundregeln är att vägen mellan varje kontroll inte ska vara mycket längre än rakaste väg som är rimlig att cykla på - alltså att man inte kan göra större genvägar mellan kontroller. Banan ska inte heller gå längre sträckor flera gånger på samma väg i samma riktning.

En klassisk form är att göra en rundtur, som börjar på en startplats och går till nya kontroller hela tiden innan man är tillbaka vid startplatsen. En fördel är att inga vägsträckor upprepas. En variant är fram-och-tillbaka, där man åker från startplatsen i en viss riktning, och sen vänder tillbaka. En fördel är att man kommer långt från startplatsen, och att det inte behövs så många kontroller. Det går också att ha banor som är hybrider av rundtur och fram-och-tillbaka.

En mindre vanliga form är att ha en tur som börjar på en startplats, har en eller flera stämplingar, kommer tillbaka till startplatsen och sen gör en eller fler rundturer igen. En nackdel med denna form är att det behövs fler kontroller, och att man inte kommer så långt från startplatsen.

Lopp som börjar och slutar på olika plats är också helt OK. Däremot finns det praktiska utmaningar, som att det är svårare att lämna kvar packning eller fordon vid start. Det går också att lägga flera lopp efter varandra, så att ett går från A till B, och nästa går från B till A.

Val av vägar

Några verktyg för att hitta vägar är Roadfinder som visar asfalterade vägar baserad på mängd biltrafik, Strava's Global Heatmap som visar var andra cyklister åkt, och Google Maps, Eniro kartor eller andra tjänster där man kan se gatuvyer. Open Streetmap har bra täckning av cykelvägar. Reka själv eller fråga personer som bor i området är naturligtvis också utmärkt.

Verktyg för att rita banor är till exempel Ride With GPS. De har en ruttningsfunktion där du kan välja mellan bil- och cykelruttning, vilket kan vara användbart. Open Route Service erbjuder ruttning med fler alternativ. Även Strava, Alltrails och Bikeroutetoaster har funktioner för att planera rutter.

Var inte rädd för cykelvägar om de är av god kvalitet. Cykelväg på tidigare banvall och vissa snabbcykelvägar kan passa särskilt bra för randonnée. Se bara upp för grindar och bommar, som kan vara farliga eller hindra vissa typer av cyklar.

Välj vägar konsekvent - om du på ett ställe väljer en cykelväg / grusväg för att slippa en stor väg med mycket trafik, gör samma sak på andra ställen med lika bra cykelväg / grusväg och lika mycket trafik på vägen.

Fundera på hur vägar upplevs olika tider på dygnet - en väg som är lugn på tidig morgon kan ha mycket trafik senare, och vissa vägar vara stökiga på helgkvällar och nätter. De rekommenderade stämpeltiderna för ACP-breveter kan användas som en början för när olika cyklister kan tänkas komma fram.

Korrekturläs din bana genom att följa den från start till mål om du ritat den i Ride With GPS eller liknande verktyg. Det är lätt att råka göra små bitar bana som går in på en sidoväg och sen tillbaka om man använder "Control point"-verktyget. Kolla också att banan hamnade på väg / cykelväg som det var tänkt - det är lätt att klicka på en väg / cykelväg bredvid, eller råka ha på fel läge av bil- respektive cykel-ruttning.

Alternativa vägar

I princip ska alla deltagare köra samma bana, men du som arrangör kan medge undantag. Vanliga situationer är att tillåta till exempel en längre men asfalterad väg som alternativ för en grusväg, eller en grusväg eller viss omväg som alternativ till en väg med mycket trafik. Om du dragit rutten längs sträckor med begränsad framkomlighet för till exempel tandemcykel, är det också bra att ange alternativa vägar.

En annan situation där du kan medge undantag, är i städer där det finns flera restauranger eller andra ställen att ta paus, och där dessa ställen ligger en bit från rutten. Då kan du ange att det är fritt val av väg mellan två punkter.

Alternativa vägar kan representeras på olika sätt. På PDF-kartor och i vissa digitala verktyg kan du rita in dem direkt. Annars kan du lägga in vägpunkter där den alternativa vägen avviker. Du kan också lägga in en beskrivning i textform i beskrivningen av banan eller den kontroll som berörs.

Kontroller

Kontroller har två funktioner i randonnée: som ett ställe att stämpla för att visa att man kört hela banan, och som ett ställe att ta paus, handla och äta. Med digital stämpling behöver dessa två funktioner inte ske på samma ställen, men det är praktiskt att stämpla och ta paus samtidigt.

För ruttsäkring ska kontroll ligga så att deltagare inte kan ta stora genvägar. I praktiken innebär det att kontroller ligger i "hörnen" på banan, och att vägen mellan två kontroller inte är mycket längre än rakaste väg som är rimlig att cykla på.

För paus kan ett avstånd på 40 - 90 km vara lagom, med längre avstånd acceptabla på långa lopp och i glesbygd. Gör gärna beräkningar om när både snabba och långsamma cyklister kan komma fram till respektive kontroll, och om service hunnit öppna / fortfarande är öppen. De rekommenderade stämpeltiderna för ACP-breveter kan åter användas för detta. För 60-milare kan det också vara bra att räkna med att några cyklister vill övernatta efter ungefär halvvägs.

Om du har ett ställe där du tror de flesta vill ta paus, men som inte behövs för stämpling kan du göra en frivillig kontroll. De har ingen särskild funktion för stämpling, men kan stå med i brevetkort. Ett alternativ är att lägga in information i kartan / vägbeskrivning om rekommenderade ställen med service.

Du kan också ordna hemliga kontroller om du vill, där du som arrangör stoppar deltagare och stämplar åt dem. Det är viktigt att hemliga kontroller syns tydligt för deltagare längs vägen, och att de är bemannade från när första deltagare kan komma förbi tills sista passerat.

Område för stämpling

Du som arrangör väljer var deltagare får stämpla inom varje ort där det är kontroll. Det kan vara valfri plats på orten, eller på en specifikt plats som du anger. Stämpling på valfri plats är bekvämt för deltagare, som kan välja var de stannar.

Stämpling på ett specifikt ställe kan vara bra om du har en rutt som vänder 180 grader vid kontrollen för att säkra att deltagare kör hela vägen, eller om du vill vara säker att deltagare tar sig upp på ett specifikt berg eller liknande. Start, mål och eventuella bemannade kontroller är också vanligen på specifika platser.

Som överkurs kan du också ange ett större område att stämpla på för samma kontroll. Det kan till exempel vara användbart om en by har en butik som är öppen på förmiddagen, och en annan by några få km bort har en pizzeria som är öppen på eftermiddagen. Namnet på kontrollen kan då vara till exempel "Gysinge / Österfärnebo" om du tillåter stämpling i både Gysinge och Österfärnebo.

Placering av kontroll inom orten

Om du kräver stämpling på ett specifikt ställe, lägg kontrollen vid denna plats. Om du tillåter stämpling på valfri plats på en ort, kan du lägga kontrollpunkten på valfritt ställe i mitten av orten. Om det finns ett rekommenderat ställe att ta paus på (som ett café eller en mack) i centrum, är de ofta bra platser.

Dra däremot inte rutten in till en specifik plats, om du inte kräver att deltagare stämplar där.

Förbereda banor för GPS, brevetkort och annat

Den bana du ritar kommer användas på olika sätt. Den kan laddas ner som GPX-fil av deltagare, visas på din klubbs hemsida, eller till och med vara underlag för klassiska vägnoter. Den är också underlag för brevetkort, antingen för hand eller genom att lägga in i system för digital stämpling. Olika användning kan kräva olika information, men ofta kan du göra banan i ett och samma verktyg och få med det mesta som behövs.

Vägpunkter

Vägpunkter är bra att lägga in vid några olika situationer. Platser som kräver särskild uppmärksamhet, som en sväng in på en omarkerad väg där det är lätt att ta fel trots GPS, kan passa. Även farliga korsningar eller ställen med löst grus och gropar kan passa för en varnings-vägpunkt. Särskilt användbar service eller sevärdheter mellan kontrollerna kan också läggas in som vägpunkter.

Även kontroller läggs vanligen in som vägpunkter om du gör banor i Ride With GPS eller liknande verktyg. Använd vägpunkt-typ "Kontroll". Det kan också vara bra att lägga in start / mål som en kontroll.

Namn på kontroller

Namn på kontroller bör tala om för deltagare var de förväntas stämpla.

Om du tillåter stämpling på valfritt ställe i Skövde, räcker det att kalla kontrollen "Skövde", även om du dragit banan nära en mack där de flesta förmodligen kommer stämpla. Ange inte specifika platser i namnet om du inte kräver att deltagare ska stämpla just där.

Om du däremot kräver stämpling på ett specifikt ställe, kan du däremot skriva det i namnet. Till exempel "Vidablick" för en stämpling på utsiktstornet i Rättvik. Det kan också vara bra att förtydliga med stad, till exempel "Leksands kommunhus" eller "Centrumkyrkan Avesta". Använd samma form på namn för alla sådana kontroller i loppet - och kolla om din klubb använder någon särskild form.

Övriga information per kontroll

Övrig information som kan vara användbar är mat- och fikaställen i närheten med öppettider. Ta inte med tidsgränser, nummer på kontrollen eller avstånd från start om du använder digitala brevetkort - det beräknas automatiskt i de flesta system, och eventuell manuell information riskerar bli inaktuell om du ändrar banan. Däremot behöver du skriva in dem om du gör brevetkort eller vägnoter för hand.

Om du använder system för digital stämpling som inte visar position och stämplingsgränser på kartan ska du ange adress till kontrollen, och rekommenderas placera kontrollen vid landmärken som är lätta att hitta.